I den redaktionella världen är trovärdighet a och o. Och den mest trovärdiga formen av foto är bildjournalistiken. Den fångar ögonblickets sanning och förmedlar känslor på ett direkt och kraftfullt sätt. Vi frågar bildjournalisten Tomas Ohlsson om dess fördelar – och det vanligaste felet som de flesta människor gör bakom kameran.
Tomas Ohlsson är bildjournalist med rötterna på Tjörn utanför Göteborg. Han har jobbat med bland annat Dagens Nyheter, Polistidningen och Tidskriften Folkuniversitetet samt diverse hjälporganisationer.
Hur arbetar du som bildjournalist annorlunda mot andra typer fotografer?
– Som bildjournalist är den ultimata bilden en perfekt blandning av relevant innehåll och god estetik. Alltså en bild som säger något om ämnet men som även är tilltalande att titta på. Den ultimata situationen för mig som bildjournalist är när jag får följa med under ett skeende, till exempel en arbetsdag för låt säga en polispatrull. Då kommer bilderna av sig själv och det blir ofta bra. Snarare än att jag behöver ta in någon i en studio och be de att ställa sig på ett ben.
De senaste åren har antalet redaktionella aktörer exploderat, med varierande trovärdighet och kvalitet. Har bildjournalistiken en roll i att skapa en mer trovärdig avsändare?
– Absolut. Mitt värde som bildjournalist sitter i min trovärdighet och den får jag aldrig tumma på. Bildjournalistiken står inför utmanande tider och trovärdigheten har verkligen blivit hårdvaluta i tider med artificiell intelligens och oseriösa mediala aktörer och falska nyheter. Då gäller det att hålla huvudet kallt och jobba på som vanligt och hoppas på att redaktörer även i framtiden värderar bildjournalistens trovärdighet högt.
Skiljer sig bildjournalistikens berättande i digitala kanaler mot print?
– I mitt perspektiv som bildjournalist så jobbar jag inte annorlunda beroende av publiceringskanal. Men det gäller snarare att leverera ett tillräckligt brett material som redaktören i sin tur kan använda i de olika kanalerna som hen önskar. Men mitt sätt att jobba ”ute på fältet” påverkas inte av vilka eventuella kanaler som materialet senare kommer att användas i.
”När man tror att man är tillräckligt nära så ska man gå ännu närmare.”
Tomas Ohlsson, bildjournalist
Vad tycker du är det vanligaste felet som “icke-bildjournalister” gör när de fotograferar redaktionella jobb?
– Det absolut vanligaste misstaget som människor gör är att de inte går tillräckligt nära objektet. Framförallt fysiskt i antal meter men jag tycker också att det ofta saknas en nyfikenhet när någon bara ”tagit ett kort”. Utan nyfikenhet blir det ofta platt och ointressant. Som tumregel kan man tänka att när man tror att man är tillräckligt nära så ska man gå ännu närmare.
Läs också:
3 tips för att hitta rätt fotograf
Jobba smart med evergreen content – få fler läsare med liten arbetsinsats
